Nya rekord på Krandagarna

Sex meter över scenen berättade Inspectas besiktningsingenjörer Patrik Wallgren och Mattias Nilsson hängande i dubbla linor om hur Rope Access (industriell repklättring) kan användas för inspektion eller arbete när man inte kan eller hinner bygga ställningar, alternativt använda liftar, eller vid akuta räddningsuppdrag. Antalet personer som har certifikat för denna typ av arbete växer stadigt.

Höghöjdsarbete kräver hög säkerhet. Sebastian Friedrich Mohrwind från österrikiska Innotech visade på skillnaderna mellan pseudosäkerhet och riktig säkerhet, som förutsätter godkänd utrustning, dokumentation av installationerna och utbildning.

Att förberedelserna är A och O påpekades också av Dennis Johansson och Erik Lundqvist från Havator, som genomfört några av Nordens tyngsta lyft, bland annat den nya bron över Drottningsholmsvägen i Alvik. ”Gör ett bra ritningsunderlag, ha tydlig kommunikation, granska uppställningsplatsen och ha professionella lyftledare.” Peter Muller från danska Port Trade Aps berättade hur man kan utnyttja kranars fulla kapacitet vid tandemlyft genom korrekt riskbedömning och synkronisering. ”Undvik lateral belastning av kranbommarna!”

Minska driftavbrott med rätt underhåll

Peter Ek från SSAB i Oxelösund berättade om hur man minskade antalet kranrelaterade stopp och haverier med nästan hälften under några år genom att gå över till riskbaserat underhåll (RCM). ”För varje lyftredskap gjordes en riskmatris och en kontrollplan som byggde på varje enskild komponents betydelse. Till samma kostnad fick vi en mycket högre tillgänglighet.”

Konditionsanalys är ett annat viktigt redskap för säkerhet och tillgänglighet. Magnus Dahlberg berättade om Inspectas unika scanningmetodik, som gör livslängdsberäkning möjlig på basen av ett fåtal dokument.

Framtidens kranteknik

Framtidens kran är digitaliserad, intelligent och grön – åtminstone om man ska tro Jonas Kjerrman på Midroc Electro. ”Funktioner som anti-svaj, hastighetsberoende gränslägen för mjuk inbromsning, skydd mot ofrivillig frånkoppling och kollisionsskydd blir standard. Kranarnas motorer blir energisnåla och vi får återvinning av rörelseenergi, LED-belysning och smarta bussar och teknik för trådlös kommunikation, inbyggd webbserver samt komponenter med inbyggd diagnosteknik.”

Ny sektion om byggkranar

Det var på tiden att byggsektorn fick en egen specialsektion på Krandagarna vid sidan av hamn och industri, säger Lisa Larsson, som lett programarbetet för de femtonde Krandagarna. Under branschföredragen berättade Jan Heed, VD på Lambertsson Kranar, om hur den nya standarden EN 14439 påverkar uppställningen av tornkranar på byggarbetsplatser.

”Nya vindkartor och nya beräkningsgrunder ger en mer realistisk bas för kranuppställning. Europa har delats in i zoner, som indikerar vilka vindhastigheter som skall beaktas på olika platser. Sedan ska man förstås använda sunt förnuft, beakta fallvindar, förtätning av vinden, reflexvindar etc.”

Transportplattformen är en konstruktion som kan användas för person- och materialtransport vid byggen, men som inte uppfyller bygghisstandarden. Bertil Forsberg från Inspecta förklarade innehållet i den preliminära standarden prEN 16719. ”Dilemmat är att transportplattformen kan användas på två sätt med olika bärighet och hastighet och då måste uppfylla två standarder.”

Sanktioner ersätter straffavgifter

Om man vid besiktningen av till exempel en transportplattform finner att den ändrats eller används i strid med gällande regelverk skall besiktningsmannen rapportera detta till Arbetsmiljöverket. Då kan förseelsen bli föremål för en sanktionsavgift. Anders Åsén förklarar att processen med sanktionsavgifterna, som fastställdes av riksdagen 2013, är mycket snabbare och mindre byråkratisk än de tidigare straffavgifterna.

”Håll reda på besiktningsintyg och se till så att inte lyftanordningar används i strid med gällande föreskrifter så undviker ni sanktionsavgifter, som i värsta fall kan uppgå till 400 000 kronor!”