Riktlinjer och kompetens är verktyg för kvalitet

Att införa nya standarder är också utmaning. SS-EN 1090-1 innebär förändringar för både tillverkare och leverantörer. Peter Mannewald från Siemens tror på initialt högre priser men att det med tiden säkrar kvaliteten på våra produkter.

Ökad prisjakt ger sämre kvalitet
Det kan vara komplicerat att beställa material, vara säker på att du får det du behöver, att materialet håller god kvalitet och att det som levereras verkligen är det du beställt. – Egentligen är det enkelt. Du får det du beställer. Det gäller att vara noggrann och använda de standarder som finns för att specificera det du behöver, säger Krister Norström från Nordic Pipe med mångårig erfarenhet som beställare av material och komponenter.

För att underlätta och motverka problemen förespråkar Krister Norström enkla lathundar, bättre inköpstexter, att hjälpa varandra med lösningar och arbeta mer efter standarder för att de ska bli en naturlig del för alla i hela kedjan. Krister Norström upplever en ökad prisjakt och menar att det riskerar att gå ut över säkerheten.

– Hur långt kan vi konkurrera ner priset? När är gränsen nådd för kvaliteten? frågar sig Krister Norström och poängterar att det handlar om säkerhet för människa och miljö.

– Alla vill tjäna så mycket pengar som möjligt. Mitt råd är att köpa materialet eller komponenten från en bra tillverkare, det kanske blir lite dyrare men det lönar sig att få rätt och bra material från början, säger Krister Norström.

Inga enkla svar med korrosionsprovning
För att jämföra material från olika tillverkare är korrosionsprovning en metod. Det kan ge en överblick av olika materials korrosionshärdighet. Informationen från testet säger nödvändigtvis inte hur materialet fungerar i verklig miljö. Jonas Höwing, en av Inspectas materialexperter, förklarar korrosionsprovning och vad som är viktigt att tänka på.

– Använd resultatet som en vägledning, inte som absoluta fakta. Tänk på att små föroreningar i en process kan påverka korrosionshärdigheten avsevärt. Använd testkuponger för att undersöka om ett material är lämpligt i en miljö eller inte. Var försiktig med att jämföra resultat från olika leverantörer, råder Jonas Höwing.

Svetsstandarder
Svetskommissionen har huvudansvaret för svetsteknisk standardisering i Sverige. Det är ett kvalitetsarbete som består av många bitar. Mathias Lundin från Svetskommissionen förklarar:

– Vi tillämpar processbundna och horisontella standarder, oavsett produkt använder vi samma standard. Exempelvis täcker standarden SS-EN ISO 3834 svetsning av vilken produkt som helst. Revideringar är att vänta i flera standarder. Bland annat för SS-EN ISO 9606-1 och SS-EN ISO 5817.

Provning med kvalitet
Provning av svetsar kan göras med flera olika OFP-metoder. Med en avancerad ultraljudsprovningsmetod som Phased Array finns det många fördelar. Magnus Sandström, Inspecta, förklarar.

– Phased Array ger en snabbare provning, vi kan prova besvärligare geometrier och få fram grafiska färgbilder för att göra rapporten mer förståelig, säger Magnus. Phased Array är relativ lätt att automatisera och lämpar sig bäst vid serietillverkning eller återkommande provning.

Ola Johansson från SQC, Swedish Qualification Centre, berättar om sitt arbete med kvalitetssäkring av provningssystem inom kärnkraften som ökar kvaliteten och resultaten blir mer jämförbara. Genom procedur- och personkvalificering säkerställer SQC att all personal provar på samma sätt, att tekniken är verifierad, att provarna är tränade att prova på ett specifikt objekt under vissa förutsättningar.

Tryckprovning med gas
Oförstörande provning fungerar bra för att undersöka att svetsade förband är fria från skadliga defekter. Men oförstörande provning ger inte något svar på om hållfastheten hos en tryckbärande anordning är tillräcklig. Det är här tryckprovning kommer in i bilden. Vanligtvis görs den provningen med vatten som medium och till ett visst specificerat tryck som medför att anordningen blir utsatt för ett hållfasthetsprov. I en del fall vill man inte använda vatten utan önskar göra den här provningen med gas.

– Eftersom det är så farligt att utföra provtryckning med gas vill man ofta sänka trycket. Det innebär å andra sidan att objektet kontrolleras med ett betydligt lägre tryck än vad som hade varit fallet annars. Reglerna säger att du vid ett lägre tryck ska göra omfattande oförstörande provningar som ett komplement. Testar du då verkligen hållfastheten på tryckkärlet? frågar sig Pasi Nieminen från Inspecta.

– Jag tycker inte det, oavsett hur mycket OFP du än gör på kärlet så kontrollerar man inte hållfastheten. Däri ligger paradoxen. Du kan tryckprova ett kärl med gas, men du kan inte gå upp tillräckligt i tryck för att verkligen kontrollera hållfastheten, säger Pasi Nieminen.

10 år med PED
– Måste vi följa PED-guidelines? Nja, de är inte juridiskt bindande. Det är respektive lands föreskrifter som gäller men jag skulle säga att du ger dig ut på djupt vatten om du väljer att inte följa PED-guidelines, säger Otto Björnberg från SIS och diskuterade PED och harmoniserade standarder.

Juha Purje från Inspecta Finland reflekterar kring vad 10 år med PED har inneburit. Principerna för PED är fri handel, krav på en generell nivå och med mer detaljerade krav i harmoniserade standarder. Frihandeln har gynnats, precis som det var tänkt. Men det finns andra problem.

– 10 år efter att PED infördes finns det fortfarande länder som hellre litar till och tillverkar enligt nationella normer istället för att använda harmoniserade standarder.

– Antalet tillverkare har minskat. CE-märkta tryckkärl och EN-standarder är något som uppskattas även utanför Europa. Kvalitetsnivån varierar mellan olika tillverkare som använder olika normer. Det finns ett mycket stort antal anmälda organ och vi är osäkra på om alla av dem verkligen lever upp till kraven.

– Konkurrensen är hård och tillverkarna måste spara pengar. Säkerheten är fortfarande på en hög nivå men hur länge till? frågar sig Juha Purje.