Gemensam syn på kontroll av plast minskar risker

Glasfiberarmerad plast (GAP) används för att lagra och hantera frätande vätskor, som starka syror eller andra korrosiva vätskor. Konsekvenserna av ett haveri kan därför vara förödande. Idag saknas en samsyn mellan materialexperter, tredjepartsorgan, tillverkare och anläggningsägare om hur skador i plastmaterial ska bedömas. Ofta saknas även kunskap om vilka standarder som gäller.

– Bristen på en gemensam syn på bedömningar av skador och hur inspektioner och upphandlingar ska ske är ett stort problem. Det ökar risken för felaktiga bedömningar och i värsta fall för farliga haverier, säger Pernilla Utterström, teknisk specialist, Inspecta. Inspecta har därför tillsammans med Swerea KIMAB fått i uppdrag av Värmeforsk att genomföra ett plastprojekt. Caroline Ankerfors, forskare vid Swerea KIMAB, är projektledare.

– Målet är att få en branschgemensam syn på bedömning av skador och förbättrade oförstörande provningstekniker (OFP) för användning på plastmaterial. I projektet ingår även Boden Energi och Termap, säger Caroline Ankerfors.

Kunskapsbrister fördyrar
I flera fall har anläggningsägare, inspektionskonsulter, tillverkare/leverantörer och tredjepartsorgan haft delade meningar om hur skador i anläggningar ska bedömas.

– Det har funnits olika åsikter om vilka skador som anses kritiska respektive vilka skador som kan lämnas utan åtgärd. Det har orsakat anläggningarna onödiga kostnader i form av stillestånd, utredningar och ibland onödiga reparationsarbeten då beslut tagits på felaktiga grunder, säger Pernilla Utterström.

Skador i GAP svåra att bedöma
För att upptäcka och förstå hur allvarlig skadan är krävs kunskap om både plastmaterial och vilka inspektions och provningsmetoder som ska användas för att upptäcka skador. Tydliga förändringar behöver inte påverka driftsäkerheten och livslängden medan mindre tydliga förändringar kan vara riktigt kritiska.

– Felbedömningar kan få allvarliga konsekvenser för säkerhet, miljö och ekonomi, säger Pernilla Utterström och Caroline Ankerfors.

Därför finns ett stort behov av gemensamma riktlinjer. I projektet samarbetar Inspecta och Swerea KIMAB även med SWETIC i en nystartad plastgrupp för att bjuda in samtliga aktörer inom branschen till diskussioner om plastfrågor. Det ska ge en samsyn kring standarder, skador och besiktningar och förutsättningar att utarbeta branschgemensamma riktlinjer.

Skadeatlas blir ett verktyg
Plastprojektet ska resultera i en skadeatlas och en handbok som kommer till praktisk nytta för tillverkare, inköpare, underhållsansvariga och besiktningsorgan.

– Målet är ett väl genomarbetat och gemensamt accepterat verktyg för bedömning av defekter, säger Pernilla Utterström.

Skadeatlasen ska innehålla kriterier för skador under drift med information om hur de uppkommer, växer och upptäcks. Den slutliga rapporten ska också beskriva de föreskrifter, standarder och tolkningar som ska användas vid tillverkning av plastkompositer och vid provning och besiktning.

– Provuttag är ett komplement till OFP som är det absolut lämpligaste verktyget för kvalitetskontroll och verifiering av fasta förband, dvs. skarvar, säger Pernilla Utterström.

– Det här projektet kommer hela industrin till nytta. Det är många branscher som använder plastkompositobjekt så behovet av tydliga riktlinjer och bedömningshjälp är stort, säger Caroline Ankerfors och Pernilla Utterström.

Projektet tar avstamp i Värmeforsks rapport rapport ”Handbok – Statusbedömning av polymera material i rökgassystem” (M08-821) och i Inspectas Platshandbok