​ Vinnande vindkraft

Snabb utbyggnad och kraftig blåst har gjort vindkraften till Sveriges tredje största kraftslag efter vatten­kraften och kärnkraften. Goda vind­lägen bäddar för fortsatt stark tillväxt, menar branschorganisationen Svensk Vindenergi, men konstaterar samtidigt att de låga elpriserna bromsat upp investeringarna i nya anläggningar.

Dagens svenska vindparker producerar mer än fyra gånger så mycket el som de gjorde för fem år sedan. I våras noterade Svensk Vindenergi att årsproduktionen uppgick till 13 terawattimmar, vilket gjorde att vindkraften passerade värmekraften som det tredje största kraftslaget i det svenska energisystemet. Störst är fortfarande vattenkraften, tätt följd av kärnkraften.

– Men vindkraften står för drygt 10 procent av landets totala elproduktion och har stor potential att fortsätta öka, säger Charlotte Unger, vd för Svensk Vindenergi.

Under 2014 installerades nya vindkraftverk med en sammanlagd effekt på 1 050 megawatt, vilket var den högsta nivån någonsin och placerade Sverige som nummer tre på listan över de länder som byggde ut mest vindkraft i EU. Sedan dess har dock trenden varit nedåtgående och Svensk Vindenergi ser en uppbromsning av utbyggnadstakten de närmaste åren, om ingenting görs för att motverka effekten av dagens låga nivåer på såväl elpriser som priser på så kallade elcertifikat.

– Elcertifikatsystemet har varit ett väldigt effektivt styrmedel, till låg kostnad för gemene man. Det infördes 2003 för att premiera förnybara energi­källor och nå upp till klimatmålen, men sedan dess har förutsättningarna förändrats och nu behöver systemet justeras för att fungera med ökad ambitionsnivå på dagens energimarknad, säger Charlotte Unger.

Industrin efterlyser en bred politisk uppgörelse med långsiktiga spelregler för att kunna beräkna utväxlingen av sina investeringar i förnybar elproduktion. Men trots osäkerheten kring såväl ekonomiska styrmedel, som handläggningstider för prövning av miljötillstånd och bygglov, andas branschens aktörer framtidsoptimism.

Ett exempel är företaget OX2, som arbetar med hela kedjan av en vindkraftsetablering – från projektutveckling via finansiering, försäljning och uppförande till drift och underhåll av de färdiga vindparkerna.

– Grundidén är att göra den förnybara elen mer tillgänglig för fler, och skapa vinster för miljön och investerarna, säger Hans Sollenberg, chef för teknisk och kommersiell förvaltning på OX2.

Med en bakgrund inom fjärrvärmeproduktion kom han 2008 till OX2, när utbyggnaden av vindkraft började ta verklig fart. Jämfört med andra europeiska länder finns det i Sverige fortfarande många bra vindlägen som inte är utnyttjade, enligt Hans Sollenberg, men han framhåller att noggranna förberedelser är A och O för att se till att satsningen blir lönsam.

– Vi gör alltid vindmätningar under minst ett års tid och eftersträvar att det i snitt ska blåsa minst sju meter per sekund på 80 meters höjd.

Förutom vindhastigheten är möjligheten att bygga effektiva verk avgörande för lönsam­heten, och turbinleverantörerna har stegvis infört ny teknik för att utnyttja vinden på bättre sätt. Utvecklingen går mot allt högre torn, större rotordiameter och högre effekt på generatorerna. Även närhet till elnät och vägar är avgörande för totalekonomin i en vindpark.

– Ett standardverk från tidigt 1980-tal hade vanligen 15 meters diameter mellan bladspetsarna och en installerad effekt runt 55 kilowatt, vilket resulterade i en produktion på omkring 140 megawattimmar per år. På många av verken vi har installerat de senaste åren är rotordiametern drygt 110 meter, effekten 3 000 kilowatt och årsproduktionen 130 000 megawattimmar. Så det har hänt en hel del, konstaterar Hans Sollenberg.

Teknikutvecklingen har också lett till att det ofta lönar sig att byta ut gamla vindkraftverk mot nya.

Anrika vindparken Näsudden på Gotland är ett exempel. Där anlitades OX2 för några år sedan för att genomföra en modernisering som innebar att 38 gamla mindre verk ersattes av 21 nya och större. Resultatet blev att den sammanlagda effekten ökade från 18 megawatt till 63 megawatt.

– På samma yta går det alltså att få ut mycket mer energi genom att byta till moderna verk, vilket också gynnar miljön, säger Hans Sollenberg och påpekar att en ökad andel förnybara källor i elsystemet gör att den dyra och smutsiga energin successivt kan tas bort.

Detta ligger i linje med de miljömål som satts upp politiskt för samhället i stort. Intresset bland de drivande investerarna i vindkraft är också fortsatt stort, och OX2 är involverade i flera nybyggnadsprojekt i såväl Sverige som Finland, Norge och Polen.

– Elproduktionen i Polen domineras av åldrande kolkraftverk, men för att minska sitt fossila beroende har landet infört ett stödsystem för förnybara energikällor och fler styrmedel som vi tror kommer att stimulera vindkraftsutbyggnaden är på gång, säger Hans Sollenberg.

Ett annat sätt att tillgodose efterfrågan på förnybar el i hela Europa är att öka importen och exporten, så att produktionen kan ske där förutsättningarna är som bäst.

Charlotte Unger på Svensk Vindenergi framhåller att Sverige redan har ett elöverskott som i viss mån exporteras, men fortfarande finns begränsningar i transmissionskapacitet såväl inom landet som mellan olika länder.

– Den snabba expansionen av vindkraft i kombination med befintlig vattenkraft gör att vi har kommit långt när det gäller förnybar elproduktion. 2006 producerades en terawattimme vindkraft i Sverige, i år beräknas produktionen bli 15 terawattimmar. Men om utbyggnaden ska fortsätta måste elnätet moderniseras. Annars riskerar vi att det blir inlåst kraft, som inte når fram till industrierna där den ska användas, säger Charlotte Unger.

Med rätt satsningar menar hon dock att Sverige har stora möjligheter att bli en nyckelaktör på den europeiska energimarknaden.

– Fler utlandsförbindelser och ett förstärkt stam­nät möjliggör elexport baserad på förnybara källor, vilket gynnar både klimatet och svensk ekonomi.

Text: Susanna Lidström
Foto: Niklas Alexandersson